En reporter...

...på Hallandsposten hade ringt och sökt mig igår kväll när jag var i Helsingborg. Jag ringde upp honom imorse, efter att ha kollat med DO om det var okej ifall jag pratade om fallet, och han sa att han gärna skriver om detta eftersom det luktar diskriminering lång väg. Så nu har reportern och en fotograf varit här och dokumenterat min historia.
Jag har faktiskt legat vaken i stort sett hela natten och funderat på om jag vill gå ut med min historia offentligt (utöver den här bloggen) och kom fram till på morgonkvisten att jo, den måste komma fram i ljuset.
Jag har ingen aning om vad DO kommer att komma fram till. Skulle det bli så att de två sjukhusen går fria till sist så ska människor ändå få reda på hur det går till i Sverige 2009 och jag berättar gärna för hela världen, om och om igen! Jag kommer aldrig att tystna om detta och bara det är en seger i sig!