måndagen den 6:e juli 2009
Nytt försök...
...till operation. Mina nerver ligger utanpå kroppen och jag skulle kunna skriva en hel roman om hur vettskrämd jag är, men det tjänar ingenting till just nu utan jag försöker fokusera på den mentala uppladdningen istället. Onsdag morgon sväljer jag narkosläkarens lugnande drink gjord på Gud vet vad och sen hoppas jag på att försvinna in i dimman snabbt och stanna där i tre timmar tills operationen är över. Sedan ska jag darra av skräck i tjugo år framåt över att cancern kommer tillbaka. All min rädsla har bildat pakt mot mig och signalerar om att hela min kropp är full av cancer. Morfars bror säger att jag ska take it easy och just när han säger det låter det som den självklaraste sak i världen. Morfars syster skrev i ett vackert brev till mig att hon ska be till Gud på onsdag om att allt ska bli bra och jag blinkade bort tårarna i ögonvrån. Alla jag talar med säger att det kommer gå bra, men hur vet alla det?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Allt kommer att gå bra. Det gör mig ont att ni och du fått gå igenom allt man kan läsa om och du är inget mindre än en hjältinna för mig och har egentlogen alltid varit... sdan vi träffades för ca 7 år sedan. Jag skall tänka på dig och sänder all in styrka. Min yngste son föddes hjärtsjuk och opererades i Lund i oktober 2007, så att det är där du är, inger ett lugn då de är fantstiska allihop!! Kram.
SvaraRaderaTack för vänliga och värmande ord "anonym". Jag har funderat över vem du är må du tro och gissar till slut på - Jenny B? Kram till dig!
SvaraRaderaJa, det stämmer. Hoppas det är ok att jag läser din blogg. Du är sannerligen en inspiration. You go girl!!
SvaraRadera